Har ett bra ordförråd

Men vad heter spröjs, snickarglädje, tegeltak, husknut och veranda på engelska? Det tar tid för dig att formulera vad du vill säga. Du söker efter orden och samtidigt grammatiken i ditt engelska ordförråd. Du tvingas göra många omskrivningar istället för att använda det exakta ordet. Det vill säga, du beskriver med fler ord istället för att använda ett specifikt ord. Handlar det om många ord som saknas i ditt ordförråd blir samtalet omständligt och utdraget och det verbala språket förstärks också med mycket kroppsspråk, mimik och gester.

Å andra sidan hade mottagaren förmodligen ändå inte förstått ordet torp om hen aldrig sett ett torp på bild eller upplevt det i verkligheten. Mottagaren saknar adekvata krokar, referensramar, att hänga upp sin förståelse på vilket försvårar kommunikationen. Att kommunicera på ett språk som inte är vårt modersmål handlar alltså både om att: ord kan saknas i det egna ordförrådet ord hör till en kontext som inte är bekant för mottagaren det inte finns ett exakt likadant ord eller begrepp i det språk du kommunicerar på.

Viktigt att känna till om ordförråd Inom forskning och litteratur om språkutveckling talar man om receptivt och produktivt ordförråd liksom om ordförrådets djup och bredd. Receptivt ordförråd — de ord eleven förstår men ännu inte använder själv. Produktivt ordförråd — de ord eleven använder i tal och skrift Ordförrådets bredd — hur många ord eleven känner till, hur många ord eleven kan ge en definition till eller kan koppla till en bild.

Ordförrådets djup — hur nyanserad kunskap eleven har om orden. Kan eleven använda orden i flera olika kontexter? Vet eleven hur orden relaterar till andra ord? Kan eleven förstå orden utan kontext? Att tänka på vid kartläggning och undervisning av ord och fraser i ett flerspråkighetsperspektiv Ge eleverna extra tid — så att de hinner sortera sina tankar, hitta orden och sätta ihop dem till meningar.

Presentera nya ord och begrepp i ett sammanhang och inte som isolerade ord. Relatera dem till elevernas tidigare erfarenheter och kunnande. Återkom till dem ofta och i olika sammanhang. Var uppmärksam både på elevens receptiva och produktiva ordförråd samt ordförrådets djup och bredd. Hur kan man få eleverna att själva använda de nya orden? Kursen Barns rätt till språk ger dig goda kunskaper om barns språkutveckling och hur du kan stötta den.

Läs mer och boka din plats här Förskoleåren är gynnsamma för språkets utveckling De fyra första levnadsåren har barn möjlighet att ha en enorm inlärningskurva på språkområdet; från att kunna förstå några enstaka ord till att kunna delta i samtal och ha förmågan att berätta. Under åren i förskolan lär barnen sig en massa nya ord och att använda dem men också den sociala delen av språket.

Men hur barnens språk utvecklas beror såklart på vilken kvalité det är på språkundervisningen och på det språk som de möter i förskolan. En medvetet språkutvecklande undervisning i förskolan kommer ge barnen förutsättningar att utveckla språket så långt det är möjligt under de gynnsammaste språkutvecklingsåren. Ge barnen mer likvärdiga språkryggsäckar Förskolans kompensatoriska uppdrag kan illustreras med en ryggsäck.

Barnen har med sig ryggsäckar till förskolan som innehåller erfarenheter, kunskaper och upplevelser som barnen har samlat på sig. Ryggsäckarna är fyllda med väldigt olika innehåll för olika barn. Tillsammans behöver vi packa upp och använda det som finns i barnens ryggsäckar och sedan hjälpa dem att packa om så att alla barn har ungefär lika tunga ryggsäckar när de lämnar förskolan och börjar skolan.

Skillnaderna i barnens språkryggsäckar kan vara väldigt stora. Ett exempel kan vara barns erfarenheter av böcker. En del barn har lyssnat och samtalat kring många böcker tillsammans med vuxna innan de börjar förskolan. Medan andra barn har liten erfarenhet av böcker. I förskolan behöver vi då att ge de barn som har liten erfarenhet av böcker ännu fler tillfällen till att lyssna och samtal om böcker än de barn som får den möjligheten hemma.

Att göra olika för olika barn ingår i förskolans kompensatoriska uppdrag för att barnens språkryggsäckar ska vara likvärdiga när de lämnar förskolan. Förmågan att läsa och skriva är livsavgörande I förskolan ska vi inte lära barn att läsa och skriva, men grunderna för att lära sig att läsa och skriva lägger vi i förskolan med den språkliga undervisning vi erbjuder barnen.

Innan barnen lär sig läsa och skriva behöver de en mängd kunskaper och dessa kan vi ge förutsättningar för i förskolan. Vi lägger grunden för barns möjlighet att lära sig läsa och skriva i förskolan och den måste vara stabil och solid för att barnets språk ska fortsätta utvecklas. Att barnet får samtala med vuxna, eller med mer språkligt utvecklade barn, är en avgörande faktor.

Det har även betydelse att barnet självt får komma till tals och pröva sitt aktiva ordförråd. I hjärnan handlar det om olika strukturer som aktiveras när barnet självt formulerar sig jämfört med när barnet lyssnar. Det egna uttrycket triggar processen att tänka i högre grad och då bildas också minnen lättare. Det betyder att de ord som barnet självt använder blir mer etablerade i minnet än de ord som barnet bara hör från andra.

Dessutom utvecklas starkare tankemönster och minnen när barnet självt fått uttrycka sig. Språket hjälper inte bara barn att kommunicera. Det hjälper dem även att tänka. En aktivitet kan tydliggöras med språk som barnen själva får använda i aktiviteten. Barnen kan också ta med sig föremål hemifrån och få i uppgift att berätta för de andra barnen hur föremålet används till exempel en vitlökspress eller en byxhängare.

De äldre barnen kan instruera de yngre barnen vid olika uppgifter, eftersom det ställer högre krav på språket att instruera än att ta instruktioner. En viktig del i det språkliga arbetet är de lekar som berikar barnens ordförråd.

Ordförrådet -- en framgångsfaktor

Språklekar har en central funktion för verksamheten om samtliga barn ska kunna utveckla ett rikt språk. Det viktiga är att lekarna är utformade på ett sätt som inte bara aktiverar de redan etablerade kunskaperna, utan också ständigt tillför nya ord till barnens vokabulär. Som med så många andra fokusområden är det lätt att förpassa språkutveckling till ett tema under en begränsad tid.

Det är inte tillräckligt för de barn som är i störst behov av att få hjälp att etablera ett rikt ordförråd.

Ta ansvar for ditt barns ordförråd

Språkfokuset måste finnas under hela barnets förskoletid. De dagliga rutinerna bör utformas efter vad som ger språklig träning och språklekarna behöver vara kontinuerligt förekommande, vilket ställer krav på att de ska vara lätta att organisera. Vad hörs i ett rum när alla är tysta? Trafiken utanför? Pedagogen kan också spela upp ljud som barnen får försöka identifiera — vatten som spolar, en boll mot ett tennisrack eller en dragkedja som öppnas.

När barnen gissar och beskriver vad de hör berikar de varandras förståelse och bekantskap med nya ord, men lika mycket utvecklar de den viktiga förmågan att rikta sin uppmärksamhet. Då får barnen träna på att lyssna på varandras bidrag i olika lekar för att kunna komma in i ett samspel där de berikar varandras kunskaper.

Vilka djur har fyra ben? Barnen får gå varvet runt och i tur och ordning nämna ett djur, men inte något djur som tidigare nämnts av någon annan. Till slut kommer det att komma förslag på djur som alla inte känner till och de enskilda barnens kunskaper får då möjlighet att spridas till hela gruppen. Det viktiga är att inte utforma leken så att barnen bara kan fokusera på det de redan kan.

Varje lek måste tillföra nya ord.