1500 talets vetenskapliga upptäckter

Han hävdar att jorden och andra planeter cirkulerar runt solen. Det här synsättet, om solen som centrum, blir känt som det heliocentriska synsättet. Några decennier senare, på talet, tittar den tyska astronomen Johannes Kepler närmare på den heliocentriska världsbilden. Han lyckas beräkna den faktiska bana som planeterna har runt solen. Den heliocentriska världsbilden är bekräftad!

Galileo galilei upptäckt

Copernicus och Kepler har lagt grunden för ett helt nytt sätt att tänka på universum. Deras arbete startar en revolution inom vetenskapen! Den här perioden kallas den vetenskapliga revolutionen. I Italien bygger astronomen Galileo ett teleskop, ungefär likadant som det Philip använde.

Upplysningen

Galileo märker att Jupiters fyra månar rör sig långsamt runt planeten. Mer bevis på att inte allt rör sig runt jorden. Jupiters månar rör sig runt Jupiter, precis som jorden rör sig runt solen! Det här är en stor seger för vetenskapen! De moderna universiteten växte fram i slutet av talet, men det var inte alla som fick tillträdde till de vetenskapliga rummen.

Bilden visar interiören från kemisalen i Stockholms högskola på Kungstensgatan 47, år Bland annat undersöker han kvinnornas roll i de vetenskapliga miljöer som växer fram i Sverige från sekelskiftet och framåt. Varför var det intressant att berätta om just den tiden? Det är under den här tiden som forskning blir ett lönearbete, att vara forskare är inte längre bara en hobby.

Då, runt sekelskiftet, kunde en institution ha tio forskare, i dag finns forskare vid samma institution. Senare, under och talen, sker den stora universitetsexpansionen där flera nya universitet grundas i Sverige. Staffan Bergwik berättar att det är i slutet av talet som universiteten professionaliseras och börjar utbilda nya forskare. Det är också nu som flera av de examina som vi fortfarande har i dag, som doktorsgraden, skapas eller görs om till sina moderna former.

Liksom de institutionella formerna för forskning. Interiör från föreläsning i Stockholms högskola, Kungstensgatan 47, år Foto: Bilden tillhör Stockholms stadsmuseum Samtidigt var det fortfarande bara män av en viss samhällsklass som gavs tillträde till de rum där sökandet efter ny kunskap kunde ske.

En aspekt var de uppenbara juridiska hindren, som att kvinnor inte fick vara statstjänstemän fram till talet. Män inom vetenskapen odlade ofta en gemenskap där kvinnor betraktades som outsiders som inte passade in. Kvinnorna fick istället roller som fruar eller som laboratorieassistenter. Traditionerna fördes vidare till nya generationer, från far till son, mycket ägde rum på informella scener.

I boken vänder och vrider han på begreppet kunskap och för fram att det är viktigt att vidga kunskapsbegreppet. Jag tror att om det finns en gemenskap där vissa blir uteslutna så är det lätt att det av ren slentrian odlas vissa idéer som anses bra och andra idéer som anses dåliga.

Vetenskapens fader

De första stapplande stegen togs dock tidigare än så. Redan på talet fascinerades vetenskapsmänniskor av gnistor och statisk elektricitet. På talet började de få en uppfattning om positiv och negativ laddning, men ett stort problem behövde lösas: Hur skulle man kunna styra den svårhanterliga elektriciteten och få den att fungera för praktiska saker, till exempel belysning?

En viktig milstolpe nåddes på talet när den amerikanska uppfinnaren Thomas Edison efter många envisa försök lyckades få en glödlampa att lysa. Kommande år gick det undan. Sverige fick de första kraftverken i slutet av talet. Utvecklingen av växelström, där elektroner kan gå i båda riktningarna, gjorde att elen nådde längre ut i ledningarna och fler kunde dra nytta av den. El blev enormt viktigt för att driva maskiner, och fler industrier växte fram.

Vanligt folk fick vänta till en bit in på talet innan stearinljus och fotogenlampor kunde stuvas undan och så småningom lämna plats för allt fler elektriska apparater i hemmen. Gensaxen: Verktyg som kan klippa i gener Tänk om man kunde fixa till gener som orsakar allvarliga sjukdomar? Eller göra växter, grönsaker och sädesslag mer tåliga för att få större skördar i områden där många saknar mat?

Den kallas också för gensaxen eftersom den kan klippa och redigera i cellernas dna, vår arvsmassa. Så hur går det här till då? Det här gör att saxen kan stänga av, byta ut eller reparera gener, till exempel korrigera skadliga mutationer som kan orsaka sjukdomar som cancer. Emmanuelle Charpentier under en föreläsning för Kavlipriset Bild: NTNU Genredigeringstekniken, som utvecklades av Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna och belönades med ett Nobelpris , beskrivs som revolutionerande och många forskare använder den redan nu.

Internet: Militärt system blev vår digitala livlina Vad vore livet utan internet? Väldigt annorlunda. Men för bara 30 år sedan var det långtifrån självklart att logga in för att köpa grejer, spela datorspel, jobba hemifrån eller chatta med vänner online. Hur startade då detta viktiga nät som blivit en global livsnerv och vad är det egentligen? Internet är ett myller av olika nätverk som länkas ihop till världens största datornätverk, som erbjuder en rad tjänster som e-post, fildelning och telefoni.

Föregångaren till dagens internet hette Arpanet. Det ingick i den amerikanska försvarsmakten som under kalla kriget på talet behövde alternativa vägar för säker information och fungerande kommunikation. En lösning blev att dela upp filer i olika datapaket när de skulle skickas. Principen bakom internet är likadan idag, vi skickar datapaket med text, ljud och bilder från router till router innan det slutligen dyker upp i en dator eller mobil.

Under talet drev universiteten på utvecklingen och många nätverk länkades ihop. Ett viktigt steg var också utvecklingen av TCP transmission control protocol och IP internet protocol. Detta resulterade i gemensamma regler för hur datorer ska prata med varandra. Arpanet gick över till det här systemet under året Det blev startskottet för det internet vi känner idag.