Fördelar och nackdelar med piagets teori

Två likheter och skillnader, som är särskilt belysande, gäller barns egocentriska språk och barns spontana uppfattningar av olika företeelser. Båda författarna har gett stor uppmärksamhet åt dessa två inslag i barns utveckling. Samtidigt har de haft olika syn på företeelserna i linje med sin allmänna syn på barns utveckling av språk och tänkande.

Det egocentriska inslaget i små barns språk består i att språket är ofullständigt, i kombination med att barnen tycks tala för sig själva och inte till en åhörare. Piaget såg detta egocentriska språk som uttryck för barnets egocentriska tänkande och begränsade kunskap om världen.

Piaget wikipedia

Enligt Vygotskij är det egocentriska språket i stället ett resultat av att barnet ännu inte helt införlivat och behärskar de vuxnas sociala språk. För Piaget handlade det om hur barns tänkande och kunskap uttrycks i språket, för Vygotskij snarare om en rörelse i motsatt riktning: hur socialt språk och olika begrepp införlivas i barns språk och tänkande. Piaget ägnade sig mycket åt att kartlägga barns spontana uppfattningar av olika företeelser.

Piagets stadier över barnets kognitiva utveckling Piaget ville alltså studera hur barnets tänkande utvecklades och gjorde det genom att ge dem olika problem, tex fysiska som hur man balanserar en gungbräda eller om mängden vätska ändras om man häller det från ett glas till ett annat med en annan form. Istället för att bara se om barnet klarade uppgiften riktigt eller ej så ville han veta hur barnet resonerade, även om det var felaktigt.

Man kan säga att han var mer intresserad av tänkandets begränsningar än hur man tänker rätt. Piaget kom fram till följande stadier finare indelning finns också med ungefärliga åldrar: Sensomotorisk år Barnet kopplar ihop rörelser och sinnesintryck för att förstå omvärlden. Barnet har ingen självuppfattning och kan inte differentiera sig själv från omvärlden och lever i symbios med denna.

Under de första två åren lär sig barnet gradvis att objekt existerar oavsett om man ser dem eller inte. Pre-operationell år Barnet lever i en magisk och egocenterad värld, vilket innebär att det inte kan ta en annan människans perspektiv. Föräldrarnas enda funktion är att serva och barnet har ingen som helst föreståelse för att föräldrarna har egna liv och egna behov.

Enkla symboler och ord kan användas. En begränsning hos det pre-operationella barnet är att barnet inte kan skilja ett objekts faktiska egenskaper, tex massa, antal, volym, från hur det uppfattas.

Svagheter med Piagets teori

Om det ser större ut så är det större. Konkret-operationell år Enkel logik och begrepp som massa kan användas. Barnet kan sortera saker i ordning så länge barnet har sakerna framför sig. Mentala operationer kan utföras på konkreta ting, därav namnet. Till skillnad från vid föregående pre-operationella stadie kan barnet här säga att glasen innehåller lika mycket vätska även om det ser ut som de är olika.

Formal-operationell år Ungdomen kan tänka abstrakt och göra operationer på abstrakta variabler genom att koppla ihop dessa i t ex naturlagar. Empiriska såväl som analytiska bevis kan användas.

Lev vygotskij kognitiv teori

Piagets genetiska epistemologi fick stort genomslag i utbildningsväsendet och i barnprogrammen. I USA var många av karaktärerna i Sesame street illustrationer av Piagets stadier och här i Sverige hittar man principerna illustreras i Fem myror är fler än fyra elefanter titeln är ett bra exempel på att det konkret-operationella barnet har lärt sig skilja mellan större och fler.

Här är ett av många klassiska exempel som illustrerar kunskapandets och meningsskapandets natur när flera personer utgår från samma data men ser olika mönster. Barnet förstår att saker och personer kan existera även om de inte är fysiskt närvarande, de upplever objektpermanens. Preoperationella stadiet infaller då barnet är 2 till 6 år och det symboliska tänkandet tydligt uttrycks i språk och fantasi.

I början av denna fas ser barnet omvärlden enbart ur sitt eget perspektiv och har svårt för att förstå hur andra tänker och känner. Barnet antar att alla upplever världen som de själva och berättar därför inte alltid hur de mår för det borde vi ju redan veta. Barnet har också svårt för att låta en händelse ske baklänges.

Exempelvis kan man ha lärt barnet att gå från punkt A till punkt B men det innebär inte att det automatiskt vet hur man tar sig från punkt B till punkt A, deras tänkande är irreversibelt. Barn i detta stadie bibehåller inte alltid sin uppfattning om verkligheten om de yttre formerna på något sätt förändras exempelvis så kan de tro att mängden vatten blir mindre om man häller vattnet från ett glas till en större flaska.

Förmågan till konservation, förmågan att behålla uppfattning om storlek och mängd trots att de yttre förutsättningarna förändras, är ännu inte utvecklad.