Språkets utveckling då och nu

Läs mer Att saker och ting förändras när det gäller tal, språk och kommunikation är självklart ingen nyhet. Sedan vikingatidens runsvenska , som växte fram runt år , har vi pratat med varandra på svenska — men orden vi använder oss av skiljer sig såklart vitt om man jämför fornsvenska med nusvenskan. Man behöver för den delen inte titta alls långt bakåt i tiden för att se att även den moderna svenskan ömsar skinn konstant.

Ett snabbt samtal med mormor gör det förmodligen ganska uppenbart att vardagssnacket förändrats en hel del sedan hon var ung. Och varje generation förfasas säkert lika mycket över sina föräldrars försök att slänga sig med ungdomsslang. Så vad är det egentligen som avgör hur sättet vi pratar på ändras?

Det är nog en bra livsfilosofi, men ibland är det väldigt lätt att känna sig uråldrig när man hör barn och tonåringar prata — även om man själv faktiskt är relativt ung. Hur vi talar påverkas av en massa olika saker, som popkultur, engelska slangord, nätet och teknologi. Många av våra mest använda ord och uttryck byts därför snabbt ut när nya trender skapas.

Inte undra på att vuxna ibland har svårt att översätta ungdomarnas jargong till begripliga meningar. Och att unga ofta tycker att äldre personer pratar konstigt.

Urnordiska

En del gamla ord och uttryck som var vanliga förr försvinner, medan vissa andra får ny betydelse. Som haffa. För många av oss betyder det att man tar fast eller griper någon, men sedan beskriver Svensk Ordbok även haffa som att ragga eller stöta på någon. I största allmänhet har svenskan blivit mindre formell sedan talet; ni och titlar har bytts ut mot du och förnamn.

Internet, sociala medier och annan digital kommunikation har spätt på den utvecklingen.

Äldre nysvenska

Nya ord, digitalspråk och ungdomsslang — vem sätter trenderna? En del nya svenska ord utarbetas visserligen systematiskt av terminologiorganisationer , men då handlar det oftast om att hitta ett svenskt ord som kan ersätta ett eller flera engelska ord inom ett specifikt område. Till exempel rödt blev rött, ondt blev ont, af blev av, skrifva blev skriva och hvem blev vem och.

Verbens pluralformer försvinner År genomförde TT Tidningarnas Telegrambyrå en reform som avskaffade verbens pluralformer. De slutade helt enkelt att använda dem. Vissa av pluralformerna hade då inte används i tal på några hundra år. År försvann dessa former också ur lagspråket. Talspråket och skriftspråket påverkar varandra Med tiden blev skriftspråket inte bara likare talspråket i stavningen, utan också i användningen av ord.

Ord som dra, ge och ta användes från början bara i tal, men fungerar nu minst lika bra i textens värld och ord som icke och blott har bytts ut mot inte och bara. De skrivna meningarna har också blivit kortare, vilket underlättar läsningen. Undertiden talspråket påverkade skriften, förändrades också talet och blev mer likt skriften. De påverkade alltså varandra.

Ord som flicker, körka och te började uttalas som de stavas och blev då istället flickor, kyrka och till. Förändringen av svenskans uttal gick relativt snabbt, det räcker med att se tillbaka hundra år i tiden för att vi ska förstå hur mycket som har hänt. Det språk som talades där var av den finare sorten eftersom de sände akademiska föreläsningar. Folket fick då en bild av hur svenskan borde låta, ett fint ideal att leva upp till.

Detta gjorde också så att dialekterna i Sverige blev mer lika varandra. En annan anledning till dialektutjämningen var talets urbanisering. Riksdagen antog en svensk språkpolitik , som sedan fastställdes i språklagen från Stockholms stadsbibliotek. Under hela medeltiden, omkring år —, var påverkan från tyskan stor, framför allt på ordförrådet: arbete, betala, bli, möjlig är alla tyska lånord.

Tyska var ett viktigt långivande språk ända in på talet. Under talet och speciellt under talet fick tyskan konkurrens av franska lånord: dressera, enorm, mamma, vag. Latin ersattes av svenska som religiöst språk vid reformationen på talet och som lärdoms- och utbildningsspråk på talet. Efter andra världskriget har engelskan gett oss många lånord: container, eskalera, television, tuff, webb.

Men engelskan har också blivit något av ett andraspråk i Sverige, som används parallellt med svenska på många områden, som naturvetenskap och reklam. Böjning och syntax Böjningssystemet har förenklats sedan fornsvenskan. Det gamla kasussystemet såg ut så här: nominativ fisker, genitiv fisks, dativ fiski, ackusativ fisk. Mot medeltidens slut upphörde det och ersattes av dagens tvåkasussystem med bara grundform fisk och genitiv fisks.

Den försvann redan tidigt i talspråk men först under talet i skrift; den ersattes då av singularformen: jag sitter, vi sitter. Vi har också fått skilda ordföljdsmönster för huvudsats och bisats. Svenskan i skrift Runskriften ersätts av latinsk skrift under klassisk fornsvensk tid; bokstäverna æ och ø ersätts av ä och ö under yngre fornsvensk tid; bokstaven å införs under äldre nysvensk tid.

Stavningskonventionerna växte fram efter hand.