Normkritisk undervisning i idrott och hälsa

Normkritisk pedagogik : makt, lärande och strategier för förändring

Läs artikeln hos Specialpedagogiska skolmyndigheten Det här är Skolporten Skolporten AB är ett politiskt, religiöst och fackligt obundet företag. Verksamhetens kärna är omvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolan. Omvärldsbevakning Vi bevakar ett hundratal nyhetskällor, organisationer och myndigheter.

Varje vardag publicerar vi de viktigaste skolnyheterna på vår webb samt sammanfattar dem i kostnadsfria nyhetsbrev. Vi bevakar även vetenskapliga artiklar och tidskrifter. Du kan läsa våra forskningsintervjuer här. Vilken även användes vid analys av resultatet. Resultat Resultatet visar att de intervjuade lärarna till viss del arbetar normkritiskt när det gäller genus genom att ge utrymme för diskussion och genus-uppgifter.

Resultatet visar även att lärarna i studien uppvisar pedagogiska ämneskunskaper när det gäller normer kring genus, något som saknas när det gäller normer kring klass och etnicitet. Vidare visar resultatet att alla respondenter fått en teoretisk utbildning från GIH när det gäller normer kring genus och en del praktiska kunskaper för tillämpning i undervisningen.

Exempel på normkritik

När det kommer till teoretiska kunskaper gällande normer kring både klass och etnicitet delger alla respondenter att dessa kunskaper har ingått minimalt i undervisningen på GIH. De didaktiska kunskaperna kring samma normer menar alla intervjuade lärare att det saknades helt eller endast diskuterade vid ett fåtal tillfällen.

Positiva normer kan underlätta en respektfylld samvaro med varandra, till exempel att hälsa på varandra, stå i kö i matsalen eller komma i tid. Exempel på detta är vilken kroppsform du har, vilket land du kommer ifrån, vilken hudfärg du har, hur du klär dig, vad du gör på din fritid eller hur du som tjej eller kille förväntas bete dig. Normer i olika sammanhang Normer finns på olika nivåer.

En grupp i skolan kan ha som norm att det är töntigt att plugga eller att alla ska ha långt hår. Det betyder inte att dessa normer gäller alla grupper. I andra grupper kan det vara norm att plugga och få bra betyg eller ha kort hår. Vissa normer finns på samhällsnivå, exempelvis normer om att vara heterosexuell, vit, smal och inte ha någon funktionsnedsättning.

Den som bryter mot sådana normer kan uppleva begränsningar i många delar av sitt liv — i skolan, i sjukvården, i arbetslivet och på fritiden. Det är aldrig den som avviker från normen som ska behöva anpassa sig. Därför måste vi jobba tidigt med normkritik och normmedvetenhet med barn och unga för att bredda normen. Alla normer, både positiva och begränsande, varierar beroende på sammanhang och kultur.

I Sverige är det norm att inte sätta sig bredvid någon på en buss och i ett annat land kan det vara norm att göra just det. Normer förändras också över tid. Dessa normer ifrågasattes och ledde till förändring. Bli medveten om dina privilegier Vissa befinner sig ofta utanför normen och andra ofta innanför normen. Om vi tillhör normen kan det vara svårt att se hur andra begränsas av den, eftersom vi själva inte upplever detta.

Därför är det viktigt att försöka påminna sig själv och andra om att synliggöra sina egna privilegier och att ibland lämna utrymme till andra. Här är några tips på hur du kan se över vilka privilegier just du har, men också hur du kan använda dig av dem för att göra skillnad: Fördomar och stereotyper Stereotyper är förutfattade meningar om vad det innebär att tillhöra en viss grupp.