Typer av språksociologi

Hur du vill att andra ska uppfatta dig påverkar inte bara hur du beter dig, men också hur du använder ditt språk. Beroende på i vilket sällskap du befinner dig kan ditt uttal, din ordböjning, dina ordval och din meningsuppbyggnad skilja sig. Forskning om språkets variationer kallas för språksociologi. När man forskar inom området sociologi generaliserar man hur olika gruppers språk skiljer sig åt.

Man beskriver ett slags medelvärde för en grupp. Det är alltså inte skrivet i sten att man uttrycker sig på ett visst sätt för att man tillhör en viss grupp. Hur grupper väljer att uttrycka sig skiftar också över tid. Dialekt Dialekter är skillnader i språket som beror på var i landet man befinner sig. Värmländska, göteborgska och stockholmska är exempel på dialekter.

Institutionen för språk och folkbildning har skrivit ett dokument fyllt av information om just dialekter. Klicka på länken för att läsa mer om dialekter. Om du jämför vilka ord du och dina äldre släktingar använder märker du säkert en skillnad. I samtal med nära vänner använder jag ett mer avslappnat och informellt språk, ofta med inslag av slang och humor. Vid samtal med äldre släktingar kan jag använda mer traditionella uttryck och ett vårdat språk, medan jag med yngre personer, som tonåringar, kan använda modernare uttryck och ungdomsspråk.

Språk kan markera både avstånd och samhörighet. Genom att använda en specifik sociolekt eller dialekt kan man signalera tillhörighet till en viss social eller geografisk grupp.

Vad är språk

Till exempel kan göteborgskan skapa en känsla av samhörighet bland personer från Göteborg, medan användning av akademiskt språk kan signalera tillhörighet till den akademiska världen. Å andra sidan kan språkbruk som avviker från det som är norm inom en grupp skapa avstånd. Om någon använder ett mycket formellt språk i en informell grupp kan det uppfattas som distanserande.

Attityder mot olika varianter av språket är ofta starka och varierar beroende på perspektiv. Dialekter kan ibland uppfattas som charmiga och genuina, men kan också ses som mindre prestigefyllda än standardsvenska, särskilt i formella sammanhang. Ungdomsspråk kan anses kreativt och dynamiskt av yngre generationer, men kan uppfattas som slarvigt eller opassande av äldre generationer.

Standardsvenska ses ofta som neutral och korrekt, men kan upplevas som stel och opersonlig i mer avslappnade sammanhang. Sammanfattningsvis visar det svenska språket hur språkliga variationer kan reflektera och förstärka sociala strukturer och relationer. Finns det några som du tycker bättre eller sämre om? Redogör varför du tycker som du gör.

Språkbruk

Vilka för- och nackdelar skulle det finnas om alla talade lika; alltså samma dialekt. Utgå från personliga kunskaper och erfarenheter. Sociolekt Människor är sociala varelser och för att skapa gemenskap i den sociala gruppen använder vi språket. Denna anpassning av språket för att gynna gruppen kallas för sociolekt. Sociolekt är alltså ett exempel på språkliga variation som utmärker en social grupp.

Man kan säga att människor är flockdjur och medan vargflocken förstärker den sociala gruppen med hjälp av doftmarkeringar och kroppsspråk främst med hjälp av svansen så använder vi människor språket för att binda samman människor till en social grupp. För att en sociolekt ska uppstå behövs en underliggande social struktur som ibland är uppbyggd utifrån olika socioekonomiska villkor som människor lever under: det sk klassamhället: arbetarklass, medelklass och överklass.

Inom arbetarklass råder en viss typ av sociolekt, inom medelklassen råder en annan och inom överklassen en tredje. Sedan kan man anknyta sociolekt både till dialekt, kronolekt och sexolekt genom att sociala strukturer är underliggande i alla dessa. Ibland kan det vara svårt att urskilja det ena från det andra och när man undersöker en sociolekt börjar man med att undersöka språkliga variabler: uttal fonologiska variabler , ordval lexikala variabler och särskilda uttryck.

Läs mer: Sociolekt Kronolekt Vad händer när man anpassar sitt sätt att tala utefter ålder; alltså att du pratar barnsligt för barn, "ungdomligt" med ungdomar, "vuxet" med vuxna och övertydligt med gamla? Förmodligen blir du inte accepterad, rent språkligt för du härmar mottagarnas kronolekt. En kronolekt är ett språkbruk som är typiskt inom en specifik åldersgrupp och de som talar det reflekterar sällan över att de talar det.

Om man lyssnar till hur barn pratar med varandra, hur ungdomar pratar med varnadra, hur vuxna pratar med varandra och hur pensionärer pratar med varandra kan man urskilja de olika gruppernas kronolekt. Läs mer Kronolekt Sexolekt Denna språkliga variant är inte en variant av "dirty talk"; det är alltså inte det språk man använder när man har sex med varandra utan det handlar om språkliga drag som betraktas som typiskt manliga respektive kvinnliga.