Varför populärt att vara lärare i finland

Största förändringen är kanske att förr hade lärarna en automatisk auktoritet. Nu är man mer som ett slags handledare i klassen, och man blir tvungen att jobba mer för sin auktoritet. Sourander berättar att det kan vara speciellt svårt för de lärare som fått sin utbildning enligt den äldre modellen att anpassa sig till de förändringar som skett.

Det kan vara svårt att ge upp en maktposition och uppdatera ens sätt att undervisa. Bildtext Christoffer Sourander uppfattar att det skulle vara viktigt att det i samhället skulle råda en mer positiv inställning till utbildning. Bild: Christoffer Sourander man,lärare Läraren är alltså inte längre en auktoritär chef som med hjälp av katederundervisning ska hålla ordning i klassen.

Istället präglas relationen mellan lärare och elever av öppenhet, där eleverna ska vara mer delaktiga i undervisningen och till och med kan komma med kritik. Det här låter som en förändring i positiv riktning, och det håller Sourander med om. Elever vågar prata om personliga saker, och så ska de också vara. Lärarrollen nuförtiden mer ifrågasatt Elever kan nu mer naturligt diskutera med sina lärare om både sånt som relaterar till undervisningen men också om det övriga livet.

Det är både på gott och ont, säger Sourander. Rollen som lärare blir svårare eftersom man måste vara mer flexibel. Frågan är inte alls politiskt kontroversiell, oberoende av politiskt parti har det rått konsensus. Den senaste tiden har jag dock sett tecken på en vilja att börja experimentera.

Det är lite oroväckande. Gabriel Heller Sahlgren menar att de finska skolframgångarna feltolkas, eller rättare sagt antagandet om att de är politiskt betingade. De senaste årens trendiga omställningar i finsk pedagogik utgör definitivt ett hot mot den långsamhet och långsiktighet som hittills präglat den finska skolan. Däremot är jag inte beredd att överge tanken om att lärarutbildningens utformning, lärarens autonomi och avsaknaden av skolinspektion och nationella prov hittills haft betydelse.

Också det faktum att Finland undgått Sveriges parallellsystem med friskolor bedömer jag är till Finlands fördel, säger Torbjörn Sandén. Fakta Torbjörn Sandéns föreläsning "Lärarskap och ledarskap i finsk skola - tillit under press" presenterades av Rektorsutbildningen och Regionalt utvecklingscentrum, RUC, vid Karlstads universitet.

Syftet var att utifrån ett finländskt, men också nordiskt, perspektiv ge en bild av vad som händer i skolan och hur lärar- och ledarrollen finner sin roll i detta. Föreläsningen visade också på trender i finländsk skolutveckling. Inbjudna var lärare och rektorer från de värmländska kommunerna samt lärare från Karlstads universitet. När utbildningsforskaren Pasi Sahlberg gästade SNS studieförbundet Näringsliv och Samhälle i Stockholm i tisdags handlade hans seminarium om framgångarna i den finska skolan.

Genom specialundervisningen har den finska skolan lyckats bli mer likvärdig och även elever som kommer från en socialt utsatt bakgrund har fått en chans att hänga med och klara av skolan. Även läxorna som ges är utformade så att även barn som inte får hjälp hemma ska kunna klara av dem. En annan faktor som Pasi Sahlberg betonar som viktig är lärarnas roll. De uppmuntras av skolledningen att samarbeta och de kan också avsätta tid i sina scheman för att se över läroplanen och diskutera sina jobb.