Översätt en författares utgivna böcker

Jag erbjöds att redigera en AI-översättning och prövade men tyckte att min språkkänsla påverkades för mycket av det erbarmliga och opålitliga språket. Maggie Andersson, översättare av såväl skönlitteratur som facklitteratur sedan , från engelska till svenska. Jag litar inte på svaren jag får och ser därför inte hur jag skulle vara hjälpt av att AI översätter.

För en god översättning behövs översättningskunskap, mänsklig livserfarenhet, språkkänsla och allmän fingertoppskänsla. Det har inte AI. Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar? Ja, ett av förlagen jag tidigare översatte åt har gått över till AI-översättning för en del av sin utgivning. För att det skulle bli en bra översättning i slutändan hade jag behövt börja om från början och möjligen jämföra enstaka meningar i min egen översättning med den AI-genererade, men det var inte möjligt med de förutsättningar som fanns i form av tid och ekonomisk ersättning.

Om förlagen fortsätter att bortse från den försämrade språkliga kvaliteten i AI-översatta böcker tror jag att litterära översättare går en mörk framtid till mötes. Men i takt med att allt fler utländska författare säger nej till att deras böcker AI-översätts och att allt fler läsare ryggar för AI-översatta böcker är jag övertygad om att förlagen inser problemen och intar en annan hållning.

Dessutom är AI-översättning inte en framkomlig väg om man som förlag vill vara miljömedveten med tanke på att AI slukar massor av energi. Detta kommer att påverka AI-språket negativt och det blir en nedåtgående spiral. Jag kan också förvånas över att förlagsbranschen hellre sponsrar de pengahungriga teknikföretagen än investerar i ett kreativt översättarskrå som riskerar att gå under om AI tar över deras levebröd.

Det goda språket måste alltid värnas och för det behövs bland annat kunniga översättare. AI är ett utomordentligt redskap för vissa områden i samhället men bör hållas borta från kreativa yrken. Allt som kan göras bör inte göras. Publicerat: 17 oktober, — de litterära översättarnas syn på artificiell intelligens Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare — allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar — har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket.

Det är alltså inte bara så att översättarna riskerar att bli av med sina jobb. Det är också så att förlagen riskerar att bli av med sina översättare. Så frågan är vem som ska översätta alla böcker som AI inte klarar i framtiden? Johanna Svartström, verksam som litterär översättare sedan , översätter från spanska och engelska, alla möjliga genrer. Det känns alldeles för osäkert att ta hjälp av Chat GPT med efterforskningsarbetet.

Man kan aldrig lita på att man får korrekta svar, och det blir svårare att värdera källan.

Ge ut en bok kostnad

Då kan jag lika gärna gå direkt till en källa jag vet är trovärdig. När det gäller själva översättningsarbetet har jag provat att mata in korta stycken av mina böcker i DeepL, men jag kunde snabbt konstatera att verktyget inte kan hjälpa mig med något av det som är svårt eller tar tid med litterär översättning. AI klarar — för det mesta — det allra enklaste, men de lätta partierna går inte snabbare att översätta bara för att jag tar omvägen via ett AI-verktyg, eftersom jag ändå måste granska och gå igenom varenda formulering.

Och när det gäller de normalsvåra och svåra partierna är AI helt odugligt. Jag vill heller inte att min språkkänsla ska störas av att jag hela tiden matas med AI:s dåliga förslag. Mycket dystert. Ungefär varannan dag är jag övertygad om att vår yrkeskår kommer att försvinna oavsett om AI-verktygen någon gång blir bra på att översätta litteratur eller inte.

Det ständiga hotet från AI har redan börjat skrämma bort folk från yrket. Jag tror också att det kommer att få återväxten i vår yrkeskår att stanna av, och eftersom medelåldern bland dagens yrkesverksamma litterära översättare är så hög kommer många att gå i pension de närmsta åren och inte ersättas. Engelska utgåvor konkurrerar Den främsta förklaringen är förstås utgåvor på engelska.

De är enkla och billiga att beställa via nätbokhandeln, i såväl tryckta som digitala format. Som läsare tycker jag att det är utmärkt. Men — om jag ska ta förlagsperspektivet — så förstärks de låga priserna av de reaprissatta rest-of-the-world-utgåvorna, som de amerikanska förlagen som har world English rights sprider med bästsäljande författare.

Då jag tagit upp frågan på mässorna med agenter och foreign rights-chefer skyller alla ifrån sig. Men svaret är tydligt: de bryr sig inte och de har trott att det gått att både äta kakan och ha den kvar. Det hade för den delen varit fint — och också god konsumentinformation — om nätbokhandeln vid sökningar listat den svenska utgåvan bredvid originalutgåvan på ett annat språk.

Påverkar formatglidningen mot ljudböcker? Att lyssnare generellt inte föredrar facklitteratur, och därmed lyfts fram mindre av algoritmerna, bidrar förstås till minskad utgivning och ljudboksproduktion. Enligt Förläggareföreningens kommande rapport så är minskningen av antalet utgivna ljudböcker inom översatt fack särskilt stor jämförelsevis de senaste åren.

Påverkar fragmentiseringen av medielandskapet? Svenska profiler och influencers når fram i högre grad till svenska läsare. Parallellt har vi sett en explosion av samtalspoddar och dokumentärer, vilket förstås också spelar in. Utvecklingen har som sagt pågått i det tysta. Man kan tycka att svenska kultursidor borde skrika efter de nya idéer, spännande tankar och oväntade perspektiv som ofta följer med en kvalitativ internationell fackbok.

I själva verket är det tvärtom. Svenskar dominerar marknaden Släpper Volante en bok skriven av en svensk journalist så recenserar alla kultursidor. Släpper vi en bok av en nobelpristagare bortom litteraturkategorin eller en annan världsledande expert — då landar boken på svenska redaktioner i en gyttja av frågetecken, okunskap och likgiltighet.

Kan andra personer än författare skriva böcker? Författarförbundet rekommenderar att författaren ska erhålla ett garantihonorar. Garantihonoraret utbetalas i förskott och utan återbetalningsskyldighet. Vid utgivning via bokutgivningsföretag bidrar författaren ekonomiskt och är därmed att betrakta som en kund till företaget.

Avtalen kan se väldigt olika ut. Här har vi listat det du behöver tänka på inför avtalsskrivning med bokutgivningsföretag.

Egenutgivning bok

För översättare: Det vanligaste avtalet mellan förlag och översättare är det så kallade Standardavtalet. Standardavtalet var gällande — mellan Sveriges Författarförbund och Svenska Förläggareföreningen, men används fortfarande. Det har under lång tid fungerat som branschstandard och flera av avtalets skrivningar har blivit praxis.

Standardavtalet ger dig bland annat upphovsrättsligt skydd och reglerar dina ekonomiska och ideella rättigheter. Författarförbundet ingick ett nytt översättaravtal med Bonnierförlagen i december , men det förekommer även andra avtal formulerade av förlagen själva. Mer information hittar du på Översättarsektionens hemsida. Arvoderade uppdrag Författare och översättare brukar anlitas för att utföra uppdrag som ryms inom det litterära yrkesfältet: textredigering, språkgranskning, faktagranskning, talskrivande etc.

Ett vanligt förekommande uppdrag är att hålla ett framträdande, ett föredrag eller en kurs. Författarförbundet har tillsammans med andra organisationer tagit fram minimirekommendationer för dessa olika uppdrag. Rekommendationerna finns här. Vad ska jag tänka på inför avtalstecknande? Det är viktigt att teckna avtal på ett tidigt stadium, men innan du undertecknar bör du försäkra dig om att du vet vad avtalet innebär.

Oavsett om du är debuterande författare eller översättare finns det några saker att tänka på särskilt vad gäller din ersättning och vilka rättigheter du upplåter till förlaget. Ska ditt verk tryckas som bok, publiceras som pocket, e-bok, ljudbok? För författare finns förhandlingsutrymme om exempelvis högre royalty, royaltystege, högre garantihonorar, tätare utbetalningar eller kortare utgivningsfrist.

Som översättare kan du bland annat förhandla om högre arvode för själva översättningsarbetet och om ersättningar för andra format än tryckt bok. Det innebär exempelvis din rätt att synas: ditt namn ska stå på titelsidan.